Hoppa till sidans innehåll

Stockholms Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Stockholm är två stödorganisationer under Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.
Vi företräder, utvecklar, utbildar och stödjer idrottsföreningarna i Stockholmsdistriktet.

Historiskt intressanta idrottsanläggningar i Stockholm

Stockholms Idrottshistoriska Förening har beslutat att årligen utse en idrottsanläggning som får en idrottshistorisk skylt som påminner om platsens betydelse för idrotten i Stockholmsområdet. Detta är ett exempel på att påvisa anläggningarnas betydelse för idrotten och idrottens utveckling. Ett annat exempel är att i skrift berätta om idrottsanläggningar i Stockholm som både berättar om anläggningarna som sådana men som också beskriver vilka typer av idrotter som var verksamma när anläggningarna invigdes och vilka idrotter som utvecklades under hand. 2002 gav föreningen ut en skrift som heter ”70 idrottsanläggningar i Stockholm”. Redaktör var föreningens dåvarande ordförande, idag Hedersordförande, Björn Persson. Med den skriften som utgångspunkt tänker föreningen framöver på hemsidan presentera ett antal historiskt intressanta idrottsanläggningar. Idag finns enligt vissa beräkningar över 800 idrottsanläggningar i Stockholmsområdet. Vi ska bara lyfta fram några som, liksom alla idrottsanläggningar, hade och har en avgörande betydelse för idrotternas möjligheter och utveckling. Vi börjar som sig bör med Stockholms äldsta idrottsplats, som idag dock inte är verksam.
  • Uppdaterad: 09 JAN 2016 12:00

Svea Lifgardes IP

Gustav Adolfsparken är en park på Östermalm i Stockholm strax öster om Karlaplan. I parken ligger Gustav Adolfskyrkan. Parken var tidigare militärt område. På området låg Svea Lifgardes idrottsplats, som vara Stockholms första friidrottsarena.

Idrottsplatsen tillkom 1889-1891 och låg i regementets park mellan kyrkan och kasernerna. Idrottsplatsen, som var av tämligen provisorisk karaktär bestod av en mindre sandplan med plats för hopp och kast, medan löpningarna vanligen arrangerades på parkens sandgångar.

Till den internationella Gymnastik- och idrottsfesten i Stockholm 1891, på nybyggda idrottsplatsen hade kammarherren James Dickson ställt upp en pokal; den andra Dicksonpokalen. I referaten kan man läsa att loppet gick på den backiga landsvägen runt Gustav Adolfskyrkan.

Bland stortävlingar på denna plats märks de internationella 1891 med cirka 400 deltagare från bland annat England och de nordiska länderna. AIK:s skandinaviska idrottsfest 1893 hölls också här. ( AIK som bildades 1891, och vars namn Allmänna Idrottsklubben syftar till friidrott som då kallades allmän idrott.) 1893 arrangerade AIK också Dicksonloppet vid idrottsfesten på idrottsplatsen. Då möttes också AIK och Djurgården för första gången i en tvekamp, nämligen i dragkamp.

1894 var det dags för AIK att arrangera sin andra stora idrottsfest, med engelska milloppet om Dicksonpokalen som det stora numret. Banan gick tre varv runt Gustav Adolfskyrkan med upplopp på löparbanan och mål vid dess östra ände. Detta finns att läsa i Owe Fröbergs skrift om AIK som friidrottsförening. Idrottsplatsen lades ner 1899.

 

Idrottsparken

Idrottsparken invigdes den 13 september 1896 och var en imponerande anläggning för sin tid. Cykelbana av cement med 400 meters omkrets, plats för fotboll, banor för löpning, hopp och kast samt tennisbanor. På vintern användes fotbollsplanen som skridskobana. Det fanns också en backe för kälkåkning.

Centralföreningen för Idrottens Främjande ägde idrottsparken i ett närstående bolag. Parken drevs i bolagsform. Idrottsparken utgjorde ett antal år Stockholms enda idrottsplats.

Iom området låg också Stockholms första tennispaviljong ( sedermera Tennisstadions C-hall) samt en skridskopaviljong och en omklädnadspaviljong för cyklister. I början av 1900-talet anlade man också banor för bågskytte och spjutkastning. Även bordtennis förekom.

I Idrottsparken arrangerades den tidens stora idrottsevenemang, Nordiska Spelen mm. Idrottstävlingarna lockade stora åskådarmassor. Den första permanenta läktaren uppfördes också på Idrottsparken.

Idrottsparken revs 1910 för att ge plats för Stockholms Stadion där de Olympiska Sommarspelen skulle genomföras 1912. September 1910 var Idrottsparkens sist månad.

Eriksdalshallen

Eriksdalsområdet på Södermalm har sitt namn efter en äldre idag riven gård som låg nära platsen där Eriksdalsbadet ligger idag. På 1820-talet ägdes denna gård av Erik Almgren. Och det var förnamnet som gav platsen dess namn. Stockholms första vattenverk anlades här 1861 och användes fram till 1923. Friluftsbadet öppnade 1926 och inomhusbadet tillkom 1964. Det nya Eriksdalsbadet invigdes 1999.

Bostadsområdet Eriksdal söder om Ringvägen är ett funktionalistiskt pionjärområde som visades i samband med Stockholmsutställningen 1930. Det var friliggande huslängor, lamellhus, i parkliknande kvarter som skulle ge luft, ljus och grönska.

Eriksdalshallen med stora och lilla hallen, som idag är k-märkt, ritades av Nils Ahrbom och Helge Zimdal, och byggdes 1937-38. Ahrbom och Zimdal ritade också Eriksdalsskolan som byggde 1940-41. Eriksdalshallen byggdes om 2001 av Brunnberg & Forshed och flankerades av två nya punkthus. Vid entrén står skulpturen ”Pingpongspelaren” från 1983 av Annie Wiberg.

Eriksdalshallen var en av de första hallarna i Sverige som byggdes för flera idrotter som handboll, basket och boxning, d v s en universalhall. Det var definitivt den första hallen av den karaktären i Stockholm och invigdes den 11 oktober 1939. Borgarrådet Oscar Larsson talade och bland invigningsgästerna fanns prins Gustav Adolf, som då var ordförande i Centralföreningen för idrottens Främjande.

Byggkostnaden var 675 000 kronor, vilket i dagens penningvärde (2015) motsvarar strax över 18 miljoner kronor. Hela Idrott och friluftsstyrelsens (första kommunala förvaltningen för idrottsfrågor) budget 1929 var 500 000 kronor, vilket motsvarar 13 miljoner kronor.

Om man inte räknar gymnastiksalar knutna till skolor fanns det i Stockholm bara specialhallar med främst inriktning på tennis. Samma period som när Eriksdalshallen byggdes tillkom även Salkhallen 1937 (tennis), Forsgrenska badet och sporthall 1939, Kungliga Tennishallen 1940 och sporthall på Bosön 1944.

Eriksdalshallen, var som sagt, en hall för många idrotter. Vid 50-årsjubileet 1989 räknade man ut att 24 olika idrotter har nyttjat hallen. Handboll, boxning och gymnastik hade dominerat. Sofiaflickorna fanns självklart med vid invigningen 1939 och vid jubileet 50 år senare. Sofiflickorna och hallen hör intimt ihop. Det är bara handbollen med Bolton, Lunden, Hellas m fl. och boxningen med BK Örnen som kan konkurrera med antalet uppträdanden.

 

Östermalms idrottsplats

Östermalms idrottsplats anlades under åren 1900 till 1906 av Sveriges Centralföreningen för Idrottens Främjande. Söndagen den 30 december invigdes idrottsplatsen av konungen Oscar II. Viktor Balck talade för Centralföreningen. Och därefter genomfördes tävlingar i allmän idrott (friidrott).

Idrottsplatsen var en av Europas modernaste idrottsplatser. Där fanns 200 meter rak bana, två fotbollsplaner efter varandra. 1916 blev planerna gräsplaner men lades sedan efter några år igen om till grusplaner. Löparvarvet var 535 meter.

Östermalms idrottsplats användes som träningsanläggning och samlingsplats för de aktiva deltagarna under OS 1912.  Under de olympiska spelen genomfördes tennis och fäktmomentet för modern femkamp på idrottsplatsen. Modern femkamp hade premiär vid OS 1912 och innehöll ridning, skytte, fäktning, simning och löpning. 2012 placerades en omklädningspaviljong på idrottsplatsen i samband med 100årsfirande av OS 1912. Paviljongen hade stått i Vasaparken under OS 1912.

Det genomfördes många skridskotävlingar på idrottsplatsen. 1923 arrangerades VM på skridsko och vintern 1932 genomfördes för första gången Svenska Mästerskapen på skridsko där. Det har blivit ett antal gånger sedan dess.

1930 övertogs idrottsplatsen av Stockholm stad som bland annat uppförde en ny omklädnadsbyggnad åren 1930-32 för en kostnad av 400 000 kronor. Man byggde också en ny läktare med plats för 800 åskådare. Det var samma läktare som fanns ända fram till den anlagda brand som förstörde både omklädnadsbyggnad och läktare. Branden inträffade under den kampanj som Stockholm drev för att söka sommar OS 2004.

På 1930-talet hade man flera motortävlingar på idrottsplatsen. Bland annat hade Allmänna Motorklubben rundbanelopp vid flera tillfällen åren 1930 och 1931. Under en tioårsperiod noterade Östermalms ip totalt 1 205 898 besök, därav 851 946 aktiva och resten åskådare. Östermalms ip var länge en av stadens mest frekventerade idrottsplatser.

På idrottsplatsen spelats SM-finaler i både ishockey och curling. Vid ishockeymatchen Hammarby-Södertälje i allsvenskan februari 1945 rasade två av reservläktarens sektioner ihop och 30 personer fick föras till sjukhus. 1969 fick Idrottsstyrelsen klartecken att anlägga en konstfrusen 400-meters skridskobana på Östermalms ip och den invigdes den 13 december 1970. Kostnaden var 450 000 kronor. Förutom en rad skridskotävlingar av landskamps och SM-karaktär har också isracingen varit på besök.

Efter branden i slutet av 1990-talet har Östermalms ip byggts om med en modern omklädnadsbyggnad med kontor och servering och består av en 11-manna och två 7-manna fotbollsplaner, alla med konstgräs. En ny konstfrusen modern 400 metersoval för hastighetsåkning/skridskoåkning för allt från elit till allmänhet. På idrottsplatsen finns också en ishall för ishockey och konståkning, Danicahallen. Anläggningen har också ytor med allvädersbanor för löpning, hoppgropar mm som används av skolor och för uppvärmning i samband med internationella friidrottstävlingar på Stockholms Stadion.

Under en period fungerade även idrottsplatsen som campinganläggning. Detta fungerar dock inte idag med idrottsplatsens nuvarande karaktär. Dessutom fungerar anläggningen bland annat som samlingsplats, uppvärmningsplats och återhämtningsplats för Stockholms Marathon. Idrottsplatsen har också fungerat som evenemangsplats för Pridefestivalen.

Under jubileumsfirandet av OS 1912 användes idrottsplatsen med en isfestival  som invigningsplats för jubileumsfirandet 2012. Dessutom pågick skridskotävlingar under året och genomfördes en internationell tävling i Segway polo.

 

  

  

Skribent: Kjell Olofsson

Postadress:Stockholms Idrottsförbund
Vretenvägen 4
171 54 Solna

Kontakt:Tel: 086274000
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss

Vi finns på Facebook Gilla oss