Hoppa till sidans innehåll

Stockholms Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Stockholm är två stödorganisationer under Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.
Vi företräder, utvecklar, utbildar och stödjer idrottsföreningarna i Stockholmsdistriktet.

Foto: Bildbyrån FC Rosengård spelar sina hemmatcher på Malmö IP

I Malmö finns idrotten med tidigt när man bygger nya stadsdelar

2018-12-11 14:05

Malmö växer. Lösningen för att även i framtiden kunna ge medborgarna bra samhällsservice – vård, skola, omsorg, idrott, kultur etc – är samutnyttjande av tillgängliga ytor och förtätning. I Malmö finns idrotten med redan på planeringsstadiet av förtätningar av existerande stadsdelar och etablering av nya områden.
  • Uppdaterad: 11 DEC 2018 14:05

Philip Tanimura är samhällsplanerare i Malmö, på strategiska avdelningen på Malmö stadsbyggnadskontor och var en av projektledarna när Malmö tog fram plandokumentet ”Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö”.

– Grundförutsättningen är att staden växer och måste bli tätare, alla funktioner måste samsas på mindre yta. Då blir frågan: Hur få plats med alla funktioner? Vissa behov är lättare att tillgodose, andra svårare. Vi försöker i ett tidigt skede räkna in alla ytor och ha koll på hur behoven ser ut. Men för att lyckas med samutnyttjande känns det som att det behöver planeras in från början. Det är svårare att lyckas ändra på något som redan är etablerat, säger Philip Tanimura.

I plandokumentet står att ” Strategiska lokaliseringar ska göras för nya idrottshallar, bollplaner, badanläggningar, ridhus och arenor för andra sporter. Samutnyttjande kan ske överallt, såväl inomhus som utomhus. Samutnyttjande kan bidra till resurseffektivisering, men kan också ses som ett verktyg för att överbrygga barriärer inom staden. Utöver rent markbesparande effekter visar erfarenheter från befintligt samutnyttjande i Malmö stad att de mötesplatser som skapas genom samutnyttjande kan bidra till integration, och ökad trygghet på platser som annars legat ödsliga under stora delar av dygnet och året.”

– Om vi till exempel planerar för en ny skola försöker vi se till att planera in ytor för idrott samtidigt. Det blir mer effektivt om till exempel en idrottshall kan användas av skolan på dagtid och av föreningslivet på kvällar och helger. Det fattades ett beslut i Malmö för några år sedan att skolans fastigheter och mark ska kunna användas till idrott också, men det finns ändå utmaningar. Om en anläggning som hör till skolan vandaliseras går det på skolans budget. Djävulen bor i detaljerna, allt måste fungera och var genomtänkt från början; låsanordningar, städning, vaktmästare och inte minst hur man skapar ett engagemang som får de som använder lokalerna att tycka att det är självklart att sköta dem.

Flera av de här projekten har visat sig väldigt lyckade. Vandalismen har minskat, skolresultat har påverkats positivt och fler har kunnat engagera sig i idrottslivet, men det finns negativa erfarenheter också, enligt Philip Tanimura.

Hur ser du på vikten av till exempel en idrottshall också kan fylla en estetisk funktion, att det har ett värde att bygga nyskapande och inte bara i lådor? Finns det en beredvillighet i att ta sådana kostnader?

– Vi tror på att inte planera monofunktionellt. Det finns vinster i att gemensamma verksamheter kan befrukta varandra och det finns tydliga sociala vinster i att blanda idrott och kultur. Vi ser det som galjonsprojekt, inte bara arkitektoniskt. Men det är naturligtvis ett problem att nyskapande och estetiskt tilltalande byggnader kan kosta mer. Det kan vara svårt att övertyga den förvaltning som blir sittande med kostnaden att det finns en gemensam vinst att hämta hem. Här kan det finnas nackdelar med att jobba i sektorer som har enskilt budgetansvar. För att övertyga enskilda förvaltningar om kollektiva värden tydlig politisk styrning och tydliga politiska direktiv.

– I Danmark har man många fonder som är inriktade på nyskapande arkitektur som siktar på samutnyttjande, på att skapa mötesplatser, på att få till samverkan mellan kultur och idrott. Jag kan inte hur det påverkar ekonomin i projekten, men Danmark har många arkitektoniskt spännande byggnader och anläggningar. Smart arkitektur kanske kostar mer, men då kan det finnas en vinst att ta hem på bättre utnyttjande av marken.

Vilket värde ser du att föreningslivet och idrotten bidrar med i samhällsplaneringen?

– Förutom de uppenbara delarna med bättre folkhälsa är det som mötesplats. Människor med olika bakgrund från olika bostadsområden kan mötas och skapa kontakter som hade varit svårare att få på annat sätt. Men här ser vi också att både vi och idrottsrörelsen har ett jobb att göra. För oss är det ganska lätt att planera in motionsspår, strövområden och vissa ytor för spontanidrott och det behöver vi i alla stadsdelar. Men vi ser också att deltagandet i vissa idrotter minskar och där kanske idrotten har ett jobb att göra med att hjälpa till att bygga bort barriärer. Något förenklat ser vi att medborgare med utländsk bakgrund och medborgare med sämre socioekonomiska förutsättningar är mindre engagerade i idrottsrörelsen än vad man är i mer välbärgade områden. Föreningslivet är ganska traditionellt och just nu jobbar vi för att skapa verksamhet som minskar trösklarna, att skolan ordnar aktiviteter är en metod, säger Philip Tanimura.

Skribent: Henrik Schöldström

Anläggningskrisen i Stockholmsdistriktet

På Norrmalm får inte alla barn ta plats

Anläggningsbristen gör att många barn aldrig får prova på gymnastik

Djurgården Hockey: Idrottsverksamheten håller på att drabbas av en kollaps i Stockholm

50 barn samtidigt i en idrottshall "Varför får våra barn inte samma förutsättningar?"

Postadress:Stockholms Idrottsförbund
Vretenvägen 4
171 54 Solna

Kontakt:Tel: 086274000
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss

Vi finns på Facebook Gilla oss